IKT ska integreras i all undervisning

Efter en diskussion på facebook funderar jag vidare på begrepp, innehåll, verktyg och vad som egentligen är syftet med min roll som IKT-pedagog.

I fb-diskussionen som nämndes ovan efterfrågades vad IKT-pedagogik egentligen är. Utan tvekan är det viktigt att diskutera vad IKT kan tillföra undervisningen, samt på vilket sätt IKT i olika sammanhang används på bästa sätt för att stärka lärandet. Detta borde vi prata mer om!

IKT-pedagogik är dock inte ett begrepp som jag så gärna vill använda. Jag tycker snarare att det förstärker bilden av att IKT är något man kan välja att komplettera sin undervisning med, och det är det inte. IKT ska, enligt Lgr 11, integreras i all undervisning: ”Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.” Om vi ska lyckas med detta, att ”…eleven kan använda…” (min kursivering) är IKT något som måste integreras i varje ämne, i varje lämpligt sammanhang. Det innebär att det är varje lärares ansvar att utveckla sin pedagogik mot att IKT blir en naturlig del av undervisningen, på samma sätt som det är nödvändigt att varje pedagog arbetar ex språkutvecklande, utifrån de behov som finns bland eleverna.

Jag fick en inbjudan från Skapande skola och inbjudan vänder sig bland annat till museipedagoger. Museipedagoger är naturligtvis experter på museipedagogik men även som ”vanlig” pedagog i historia behöver jag ha kunskap om på vilket sätt jag kan och bör nyttja ”museer och deras olika samlingar som läromedel” (Wikipedia). På samma sätt måste varje pedagog känna till hur IKT för eleverna kan förstärka lärandet och öka förståelsen.

I det sammanhanget blir även begreppet IKT-pedagog lite olyckligt, vilket många gånger har diskuterats, eftersom det ger konsekvenser som vi inte vill ha. Många lärare tar vara på att jag som IKT-pedagog kan hjälpa dem vidare, och utvecklas därmed själva mot att bli säkrare på att kunna välja och använda medvetet valda digitala verktyg i olika pedagogiska sammanhang. Andra lärare lutar sig dock tillbaka och tycker att det är bra att jag finns, så att de själva slipper lära sig ”allt om det där med datorer och sånt….”.

Jag är pedagog helt enkelt. Jag undervisar. En del pedagoger är fantastiska berättare, andra är kunniga när det gäller de digitala verktygen. Vi intresserar oss för olika saker men några av oss är också särskilt intresserade av att utveckla undervisning och lärande med hjälp av IKT. När vi delar med oss av våra erfarenheter kan andra haka på. Mitt särskilda intresse finns inom det digitala området. Jag vill undersöka hur digitala verktyg kan stärka upplevelsen och lärandet och höja motivationen. Jag ser det också som viktigt att eleverna får generell kunskap om några olika typer av digitala verktyg och att de får uppleva hur digitala verktyg kan vara ett stöd i olika sammanhang. Men för mig är allting ren och skär pedagogik, inte ikt-pedagogik. Jag undervisar inte i IKT, men använder IKT som ett medel för att stärka lärandet och motivationen hos eleverna när jag undervisar i exempelvis svenska eller geografi. IKT är inte i varje moment en nödvändig del av min undervisning. IKT blir en del av min undervisning när jag anser att det tillför något extra. I vissa sammanhang är användandet av IKT mer självklart än i andra. Det borde idag knappast vara aktuellt att låta en elev använda papper och penna för att skriva en text. En dator ger helt andra möjligheter till redigering, en digital samarbetsyta helt andra möjligheter till respons och internet ger helt andra möjligheter för eleven att med sin text möta en publik.

Jag är alltså tveksam till begreppet IKT-pedagogik, även om det kanske är ett begrepp som gör det enkelt att prata om hur vi använder IKT i undervisningen. När jag googlar på begreppet ”ikt-pedagogik” hittar jag bland annat följande (intressanta) läsning bland sökträffarna:

IKT möjliggör en undervisning som inte var möjlig innan IKT fanns. IKT ska vara en del av undervisningen i skolans ämnen och kan inte särskiljas från dem.

I dessa tankar fastnade jag, under en diskussion på facebook. Diskussionen har under skrivandet av detta blogginlägg hunnit så långt att begreppet IKT-pedagogik har försvunnit ut i periferin. Det viktigaste är förstås alltid vad vi gör, men vilka begrepp vi använder när vi pratar om vad vi gör, är förstås också viktigt. Kanske jag inte alls borde vara IKT-pedagog? Jag är väl pedagog, helt enkelt.

 


Kommentera