Flippat klassrum på BETT2014

Hur använder du bäst tiden i klassrummet? Vilket innehåll vill du egentligen erbjuda dina elever under den korta stund du träffar dem?

Med dessa två frågor dras jag med i Jonathan Bergmann och Aaron Sams tankar kring ”flipped classroom”. Platsen är BETT Arena, under BETT i januari 2014, och jag har sett fram emot föreläsningen lite extra eftersom jag 2013 inte kunde prioritera att lyssna till dessa två lärare, numera tillika kända föreläsare, från USA.

”Flipped classroom”, på svenska ”det flippade klassrummet”, torde numera vara ett relativt allmänt känt fenomen. Många lärare runt om i Sverige har flippat sin undervisning och jag har tidigare lyssnat till Karin Brånebäck, Daniel Barker och Sven Järgenstedt när de har pratat om det flippade klassrummet i olika sammanhang.

När man pratar om det flippade klassrummet pratar man om undervisning och hur undervisning ska organiseras och planeras. Bergmann och Sams konstaterar i sin föreläsning att undervisning i grunden kräver minst två saker: Innehåll och nyfikenhet. För att undervisningen ska ge något måste eleven få tid att fundera över innehållet och pröva sina tankar. En viktigt del av undervisningen är också relationen. En god relation lärare – elev vet vi är en viktig förutsättning för att undervisningen ska bli lyckad. Sams och Bergmann konstaterar att det många gånger är så att det blir för mycket innehåll som ska tryckas in under en lektion eller ett arbetsområde, och då förlorar du i ett ”vanligt” klassrum viktig tid för aktivt arbete och relationsskapande med eleverna.

Med det flippade klassrummet frigör läraren tid så att eleverna kan bearbeta innehållet tillsammans i klassrummet – tillsammans med varandra och tillsammans med läraren, med varandra och läraren som bollplank för sina tankar och funderingar.

Bergmann och Sams pratar om att de vill skapa en miljö där eleverna får möjlighet att röra sig genom innehållet och ta det till sig, utan klassrumsnärvaro. Om eleven har tagit till sig innehållet på egen tid kan tiden i klassrummet, tillsammans med lärare och klasskamrater ägnas åt diskussioner, kritiskt tänkande, analys. I det sammanhanget kan också läraren återkoppla till eleven så att eleven kan utvecklas vidare.

Den egna tiden med innehållet behöver dock inte nödvändigtvis äga rum just hemma, den egna tiden kan självklart äga rum även i klassrummet. Undervisningen individualiseras genom att innehållet finns tillgängligt när som helst, för ett första möte med ny information eller för repetition. När individen behöver det.

Det är här jag börjar vakna till. Jag har tidigare sett fördelarna med att förbereda en filmad introduktion eller genomgång i och med att en sådan alltid blir mer tidseffektiv än en genomgång som sker ”live”. Det kan förstås diskuteras. Fördelen med att jag själv håller i en genomgång på plats är att jag kan interagera med eleverna som lyssnar, de kan bidra och påverka innehållet utifrån sina förkunskaper. Men den typen av genomgång blir ju sällan så bra för alla parter. De spontana frågorna eller kommentarerna kommer från några få och om jag skulle uppmuntra alla att ställa frågor eller kommentera på min genomgång skulle den bli alldeles för långdragen och hälften skulle tappa intresset innan den var över. Hur mycket det än är så, att några verkligen är engagerade och bidrar till innehållet. Men tillbaka till det där med repetition.

Om jag har filmat min genomgång får vi inte bara en mer effektiv gemensam genomgång där många lyssnar och tar del och där jag sedan har tid för att låta eleverna arbeta aktivt samt formulera och ställa frågor, individuellt eller i grupp. Genom att jag lägger filmerna på en tema- eller ämnesblogg finns det också möjlighet för eleverna att titta på filmerna igen när de behöver eller vill ha en repetition.

”Flipped learning is moving a direct instruction from the group to the individual space.”

Med det flippade klassrummet kan vi få en dynamisk, interaktiv lärmiljö – en lärmiljö vars utformning individen kan påverka för bästa möjliga lärande. En flexibel lärmiljö vars definitiva utformning individen skapar själv. En sådan lyx men på samma gång en självklarhet – att eleven har tillgång till instruktionen när eleven är redo/behöver den.

Jag tänker fortsätta utforska möjligheterna med det flippade klassrummet. Följer på vägen Karin Brånebäcks blogg Kilskrift och dessa båda webbsidor som Jonathan Bergmann och Aaron Sams nämnde: Flippedlearning.org och Flippedclass.com.

Läs gärna först och främst Karin Brånebäcks inlägg Flippat lärande – fyra pelare. I inlägget gör Karin en del klargöranden med utgångspunkt i Flipped Learning Networks definition av flippat lärande.


Kommentera